Att välja svenska råvaror har många fördelar när det kommer till hälsa och smak. Men den viktigaste anledningen att köpa mat från Sverige är att du är med och bidrar till Sveriges bönders viktiga arbete för en hållbar framtid.
För den som lever en bit ifrån lantbruk kan det se ut som att livet som bonde uteslutande handlar om djur och natur. Men alla våra medlemmar är också entreprenörer, varje lantbruk är ett företag i sig. Visst är det sant att många som blir lantbrukare kommer från en släkt av lantbrukare och att många gårdar gått i arv i många generationer, men för de allra flesta är lantbruket, förutom ett livsval och en passion, en fråga om att hålla sig lönsam.
Idag importerar vi ungefär hälften av all mat vi äter, ett till synes fungerande system, men det är klimatosmart och kortsiktigt. Forskare förutspår att klimatförändringar och konflikter kan påverka möjligheterna att importera mat. Då är det viktigt att vi har en framtidssäkrad livsmedelsproduktion på hemmaplan. Ju fler bönder som kan leva på sitt lantbruk, desto högre självförsörjningsgrad.
Omställning och ekonomi
Sveriges stränga regler kring djurhållning och växtskydd, gör att alla svenska lantbruk bidrar till biologisk mångfald och hållbarhet. Faktum är att svenska bönder i många fall investerar både tid och pengar i att göra långt mer än lagen kräver för att djur och natur ska ha det så bra som möjligt. Därför kan en konventionellt odlad svensk råvara ofta vara ett bättre klimatval än en importerad ekologisk dito.
Ju fler som handlar svenskt desto tryggare kan Sveriges bönder känna sig i att ekologiskt hållbara lösningar också blir ekonomiskt hållbara. Men lantbruk är inte i första hand ett egenintresse. Alla vinner på att fler bönder stannar i yrket och att fler unga väljer det i framtiden. På så sätt säkras svensk livsmedelsförsörjning.
En del av lösningen handlar om ett politiskt ramverk som gynnar bönder, men du som konsument kan också göra stor skillnad med dina val. I andra änden av den där svenska råvaran finns nämligen en bonde som också bryr sig.
Det här gör våra medlemmar för ökad hållbarhet:
– Kantzoner/skyddszoner/buffertzoner/våtmarker: För att minska läckage av näringoch växtskyddsmedel och minska risken för erosion och fosforförlust, anläggs zoner längs diken, kanter och vattendrag. Zonerna gynnar samtidigt den biologiska mångfalden.
– Betesdrift: Genom kött- och/eller mjölkproduktion hålls betesmarker i bruk, en förutsättning för det stora antalet arter som finns där.
– Odling: Genom livskraftiga företag i hela landet hålls odlingslandskapet öppet, i det landskapet finns boendemiljöer för hälften av Sveriges arter.
– Bevarar lantraser: Tack vare det engagemang som finns från lantbrukare och föreningar som arbetar för att bevara lantraser och kulturväxter, bedöms tillståndet för dem vara godtagbart.
– Sköter kulturmiljöer: I odlingslandskapet finns många kulturmiljöer, som stenmurar och stengärdsgårdar. I kulturmiljöerna finns en unik biologisk mångfald.
– Kunskapsutveckling: Kunskap om hållbara metoder delas via rådgivning, studiegrupper, kurser och annat erfarenhetsutbyte.
– Ekologisk produktion: Särskilt i slättområden gynnar den ekologiska produktionenden biologiska mångfalden.
– Opinionsbildning: Driver politiska frågor för att belysa aspekter som lönsamhet och utformning av miljöersättningar.
– Kvalitetssäkrar: Använder certifieringar som bland annat innebär åtaganden för att gynna biologisk mångfald, exempelvis svenskt Sigill och Krav.
